Prästen Matts Martinssons inlägg tar upp andra frågor än huvudärendet i ledaren om ”Israelgrejen”, som gällde den underliggande teologin (läs: kristen sionism) och den roll sådan teologi faktiskt spelar. Är det liknande föreställningar hos prästen som gör att han här uttalar sig om palestinier som han gör?

Min ledare innehöll inget uttalande om vilka parter som bär skulden i den pågående konflikten. I konflikter har alla ett ansvar för bristen på fred, rättvisa och försoning. Jag har inte heller uttalat mig om Gazademonstrationerna och deras syfte.

Självklart stöder jag inte rasism – varje sig antisemitism, islamofobi eller annan främlingsfientlighet. Mitt ledarstick förra veckan om president Abbas var ett uttryck för detta.

Är det Martinsons kristna sionism som gör att han vill undervisa oss om tidigare ockupationer? I stället för att bekymra sig för Israels ansvar för den långvariga ockupationen av Västbanken, lyfter han fram överspelade förhållanden. Problemet nu är att ockupationsmakten Israel inte följer internationell lag och rätt. Till exempel flyttar Israel sin befolkning in på mark som det inte slutits något fredsavtal om. Bakom denna politik finns ett slags religiös sionism som ger Israel gudomlig rätt.

Om du vill veta min ståndpunkt så företräder jag ”tredje-vägens-politik”, utifrån Jesu undervisning om Guds rike. Det innebär att jag är varken pro-
israelisk eller pro-palestinsk, varken judaiserande förkunnare eller ersättningsteolog. Jag strävar efter att vara fredsvän och brobyggare. Men i den polarisering som nu pågår utifrån underliggande ideologier (såsom kristen sionism) blir även försök att förstå aktuella fenomen placerat i ett binärt tänkande.