Diplomatiska protester hjälper inte. Vad som nu krävs är begränsningar i ekonomiskt och kulturellt utbyte av omvärlden för att Israel ska överge sin bosättarpolitik, hävdar skribenterna av denna artikel.
Årets sista vecka ställdes Israels politiska ledning och premiärminister Benjamin Netanyahu mot väggen för sin bosättningspolitik, vilket tycktes komma som en chock för de berörda. FN:s säkerhetsråd antog den 23 december en resolution där man konstaterar att israeliska bosättningar på ockuperad mark är olagliga och innebär ett allvarligt hinder för att uppnå en tvåstatslösning. En hållning som Sverige och EU står för sedan länge. USA:s utrikesminister John Kerry förtydligade därefter den 28 december att USA ställer krav på en fredsprocess som kräver stopp för fler israeliska bosättningar och en anpassning till en tvåstatslösning.
En tid innan jul besökte vi området och kan bara konstatera att både Resolution 2334 och USA:s uttalade krav är absolut nödvändigt för att vända den katastrofala utvecklingen i området. Julstämningen ville inte infinna sig i Jesu födelsestad Betlehem bland annat för att Israels över åtta meter höga mur effektivt hindrar palestiniernas rörelsefrihet och på Betlehems kullar byggs fortfarande för israeler på palestinsk mark.
En rejäl julklapp fick de israeliska bosättare som, enligt internationell lag, bor illegalt på palestinska Västbanken. Knessets ledamöter röstade nämligen i december för en lag som gör det helt lagligt för judiska israeler att permanent bosätta sig på privatägd palestinsk mark. Lagen måste beslutas i ytterligare två omröstningar, men allt tyder på att den kommer att antas.
I den hotade palestinska byn Susyia berättar Fatma att 300 personer lever under ständigt hot efter beslut i högsta domstolen att byn ska förstöras. Den israeliska bosättningen på kullen intill vill ha byns mark. Hur ska byborna överleva utan sina får, utan olivträd, utan odlingar?
I Um El Kehr har de palestinska bönderna visat upp sina dokument som bevisar att de äger sin mark, men den närliggande israeliska bosättningen tränger på. Sex hus har förstörts och nyligen kom besked om att ytterligare 20 bostäder ska demoleras.
Abu Suleiman är gammal och arg. Han skriker ut sin ilska när han visar på hur hus i byn har jämnats med marken. Nimeh oroar sig för barnen. Var ska familjen bo? Hur ska barnen få någon tro på rättvisa om deras hem förstörs för att en annan etnisk grupp prioriteras?
”Det pågår sedan 70 år ett tyst, systematiskt krig här mellan en mäktig och en maktlös”, säger en erfaren israelisk fredsaktivist i sin analys av det som brukar kallas Palestina-Israel konflikten.
Istället för att drastiskt ta stora områden på en gång och bruka massivt våld, använder sig Israel av ”små steg” som inte väcker världens uppmärksamhet, men som systematiskt utplånar det palestinska folkets möjlighet till ett värdigt liv, menar han och pekar på följande exempel.
Kontinuerligt tas mer och mer mark till israeliskt bruk, medan palestinsk mark reduceras.
Vattenbristen för palestinierna skulle inte existera om inte Israel lagt beslag på 90 procent av vattenkällorna och prioriterat fördelning av vatten till de områden där israeler bor. När man åker genom Jordandalen kan man tydligt se uttorkade områden där palestinier odlar och väl bevattnade gröna områden där bosättare finns.
Begränsning av palestiniernas rörelsefrihet, fängslande av palestinska barn, beskjutning i flyktingläger, långa häktningar av palestinier utan åtalspunkter, hindrande av bönder att odla sin mark och liknande åtgärder är en del av ”det tysta kriget”, som påverkar den palestinska befolkningen att lämna landet, vilket skapar utrymme för den israeliska befolkningen.
Vi reste i området på en resa organiserad av Socialdemokrater Tro och Solidaritet och mötte både palestinska och israeliska politiker och erfarna fredsaktivister. Alla fick frågan ”Vad bör omvärlden göra för att få Israel att börja respektera folkrätten och mänskliga rättigheter?” Svaret var entydigt.
Det hjälper inte med diplomatiska protester. Israel måste få ett ultimatum med begränsningar i handel och ekonomiskt samarbete samt i kulturellt och akademiskt utbyte om man inte upphör med den diskriminerande politik som gynnar en etnisk grupp på bekostnad av en annan.
Vi är mycket positiva till utrikesminister Margot Wallströms december-besök och kontakter med de palestinska företrädarna.
När det gäller Israel föreslår vi Sveriges regering att initiera att EU ställer krav på respekt för mänskliga rättigheter (i enlighet med EU:s egna regler), för att fortsätta leverera det gynnsamma handelsavtal Israel har med EU samt att allt övrigt handelsutbyte samt kulturellt och akademiskt utbyte stoppas om inte Israel förändrar sin politik genom att upphöra med ockupationen och införa lagar som jämställer de etniska grupperna i området.
Lena Lönnqvist
Artikeln underskriven även av:
Madeleine Dahl
studerande
Eva-Lena Gustavsson
ledamot förbundsstyrelsen Socialdemokrater Tro och Solidaritet
Åke Gustavsson
fritidsledare
Kent Källqvist
journalist
Iréne Nordgren
leg. psykoterapeut
Christina Regnell
pensionerad biståndsarbetare
Margoth Sonnebo
f d biståndsarbetare/journalist
Gunnar Stenbäck
präst
Anne Sörman
präst/författare
Rafael Waters
ledamot förbundsstyrelsen Socialdemokrater Tro och Solidaritet
Ruben Wågman
styrelseledamot Socialdemokrater Tro och Solidaritet Stockholms l
LÄGG TILL NY KOMMENTAR