Inga goda skäl för Grenholms apologetik

Claes Eriksson

Till att börja med vill jag instämma med Micael Grenholm när han i Sändaren den 11 september lyfter behovet att för de ungas skull skapa ”arenor där deras frågor om kristendomens sanningsanspråk tas på allvar”. Jag har dock ännu inte funnit några goda skäl till varför apologetiken, exemplifierad genom Svenska apologetiksällskapet, skulle vara rätt väg att gå.

Grenholm besvarar min fråga om vilken tro det är som ska försvaras med att det är ”kärnan i den kristna tron. Att Gud finns, att Jesus är världens frälsare och att den Helige Ande verkar idag”. Vackert så! Men hur går då detta försvar till enligt Svenska apologetiksällskapet?

När jag tittar på Svenska apologetiksällskapets blogg hittar jag, bland hopen av inlägg, ett som uppenbarligen finner det nödvändigt för försvaret av den kristna tron att ifrågasätta evolutionsteorin (Magnus Lindborg, feb -18). Det pekar knappast på ”kärnan i den kristna tron”, utan på en mycket specifik uppfattning om denna tro. Dessutom en synnerligen arrogant sådan. För på något annat sätt kan jag inte se att man kan uppfatta en hållning som gör att naturvetenskapligt medelkompetenta tror sig kunna överbevisa den samlade forskarvärlden inom biologin om att allt deras arbete är i grunden fel, utan att på motsvarande sätt anstränga sig i ett seriöst forskningsarbete. Jag noterar dock att ni, kanske för att undvika problemet, har valt att inte ta ställning till frågan hur man får ihop evolutionen med den kristna tron (Martin Waldén, aug – 17), och alltså representerar flera olika hållningar. Det är kanske klokt (men jag är inte övertygad om det), men det gör min fråga högst relevant. Vilken kristen tro företräder Svenska apologetiksällskapet? Att omfatta både kreationism, Intelligent Design och BioLogos som verktyg att försvara den kristna trons kärna är i mötet med icke-troende knappast seriöst, och bekräftar bilden som dessa många gånger har av kristna. Att företräda Svenska apologetiksällskapet, som bevisligen intar en sådan hållning, och samtidigt skriva att man vill ge ungdomar verktyg att ”hantera bisarra påståenden de stöter på i skolan eller på nätet, såsom... att vetenskap står i motsats till religion” blir milt uttryckt just bisarrt! Jag håller med om att vetenskap och tro inte måste stå i konflikt med varann, men den apologetik jag ser är knappast vägen till denna konfliktfria samexistens. Finns det möjligen en apologetik någonstans som inte bygger på att ifrågasätta vetenskapliga teorier?

Som jag skrev i min insändare den 26 juni så handlar det inte bara om unga människor. De unga växer upp. De som går direkt ut i arbetslivet efter gymnasiet kan säkert uppleva att apologetikens förklaringar duger. Men om de spänner bågen lite mer och tar sig an en naturvetenskaplig universitetsutbildning, då blir det genast svårare. I mötet med mer bildade lärare och professorer avslöjas de inövade argumenten mot till exempel evolutionen som ett intellektuellt haveri. Och om de då upplever att apologetikens kristendom var den enda möjliga finns bara möjligheten att avvisa den, med en kvardröjande skam över att man en gång hörde till de troende.

Ett alternativ till försvaret av tron, oavsett hur denna tro ser ut, skulle kunna vara att istället utforska tron, i ljuset av all kunskap vi förmår tillskansa oss, och göra det med modet att acceptera att en del av de trosuppfattningar som vi gick in med inte kommer att överleva det arbetet. Att vägra en sådan rakryggad utmaning är att medge att tron inte överlever något sådant, vilket i sig är ett medgivande av dess otillräcklighet. De ungdomar jag möter är väl värda ett mer pålitligt tillvägagångssätt, och en tåligare tro.

Claes Eriksson,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Thorsten Schütte
Mycket tänkvärda synpunkter, särskilt de om evolutionsteorin. Jag har jobbigt med kristna som ifrågasätter min tro för att jag anser att evolutionsteorin har visat sig vara en hypotes med högt förklaringsvärde och därmed trovärdighet.
Mikael Nyman
Den kristna skapelseläran är en central del av kristen tro – även om den inte är direkt frälsningsavgörande. Därför är det en viktig apoligetisk uppgift att visa på att det är möjligt att tro på Bibelns skapelseberättelse i dagens värld. (Däremot bör kyrkan undvika att binda sig vid specifika kreationistiska teorier, utöver vad Bibeln lär). Alternativet är att göra som t.ex. Svenska kyrkan – att ständigt anpassa kristendomen till världens ideologier, en utveckling som jag inte vill se i frikyrkorna.
P-O Flodström
Hejsan Claes! Jag förstår hur du tänker utifrån den snäva bild av apologetiken du tycks fått förmedlad. Vore det så att apologetiken var synonymt med med Kent Hovind, Ken Ham eller den svenska föreningen Genesis vore jag böjd att hålla med dig i din analys. Men desto mer noggrant jag läser din artikel växer uppfattning fram att du sätter likhetstecken mellan "ungjords-kreationism" och apologetik, vilket är en felaktig sammanblandning. Apologetens tjänst så som den beskrivs i 1 Petrus 3:15 — Var ALLTID beredda att SVARA VAR OCH EN som begär att ni FÖRKLARAR det hopp ni äger Handlar om att försvara och förklara "mere christianity" in i den omkringliggande majoritetskulturen, vilket i Sverige 2018 innebär att vi måste tillägna oss den postsekulär-humanistiska diskursen för att möta människor där de står, på naturalismens planhalva. Detta är den lärjunga-sändning hela Nya Testamentet är fylld av, så jag har ytterst svårt att se hur det ens kan vara en diskussion? En grek för grekerna, en romare för romarna och en jude för judarna!
Thomas Kärrlander
Men Claes verkar än mindre insatt i substansen bakom dessa universitetslektorer och deras s.k. ”forskning”, alternativt att Claes själv uppbär feta ersättningar från densamma. Faktum kvarstår att alla dessa fantasifulla teorier och ”forskningsresultat” faller platt vid varje medelmåttig analys. Evolutionsteorierna är numera bara en tom fasad och det är häpnadsväckande att Claes inte vill erkänna det uppenbara, något som idag annars står klart för de flesta insatta, lektorer som lekmän.
Claes Eriksson
P-O Flodström Jag tyckte att jag var tydlig i det jag skrev, men så var kanske inte fallet. SAS är det som exemplifierar det jag kritiserar, nämligen apologetik generellt. Att sedan lyfta fram evolutionsfrågan föreföll mig vara ett lämpligt konkret exempel på hur fel det gärna blir när man vill försvara något man i slutändan inte kan bevisa. Jag omvärderar gärna min slutsats, om jag får mig till livs något som ger mig skäl att göra det. Men än så länge står jag vid min kritik, och den begränsar sig inte till ungjords-kreationister.
Magnus Kronberg
Tack Claes för ditt välformulerade inlägg. Att förhålla sig till vetenskap som om det vore en motsats eller till och med en motståndare är en märklig hållning. En hållning som skapar mer problem än den löser. Jag frågar mig också vilken gudsbild som det ger om vi ska misstro det intellekt och den hjärnkapacitet som Gud skapt oss med? Att tro på skapelseberättelsen är inte att vara kreationist. Att tro på skapelseberättelsen är att se på den här världen som skapad av Gud. Varför och av vem får vi veta genom den - hur ligger helt vid sidan om. Att vara vetenskapsfientlig är att vara fientlig mot hur Gud skapat oss.
Jacob Schönning
Hej Claes! Jag har svårt att förstå varför du så energiskt kritiserar apologetik och Svenska apologetiksällskapet. För det första kan du inte likställa apologetik med denna förening eftersom den är ett verktyg tillgängligt för oss alla. Rätt och slätt innebär det att resonera om tron, precis det du efterfrågar när du vill att vi ska "utforska tron med modet att acceptera att en del trosuppfattningar som vi gick in med inte kommer överleva." För det andra har Micael förklarat att de vill försvara kärnan i den kristna tron, och Martin Valdén att de inte tar ställning som organisation i frågan om evolutionsteorin. Om vi nu ska undvika att ta ställning på förhand och vara öppna för att resonera och ändra ståndpunkt, varför vill du då ändå tvinga SAS att ta ställning i en fråga som knappast kan sägas höra till kärnan i den kristna tron? Sedan blir det märkligt när du frågar efter en apologetik som inte bygger på att ifrågasätta vetenskapliga teorier. Jag håller med om att det inte är det mest centrala(för det är ju som sagt att försvara kärnan i tron), men finns det någon vetenskapsdisciplin vars teorier inte kan revideras, där vi kan veta att vi redan har full kunskap?
Johan Franzon
Angående Svenska Apologetiksällskapet. Det hävdas i kommentarer här att sällskapet inte tagit ställning vad gäller evolutionen. Det är möjligt. Problemet är att 100 procent av de artiklar och filmer som publicerats i denna fråga har torgfört evolutionskritik eller ren kreationism. Inte en enda artikel eller film har utifrån ett kristet perspektiv försvarat evolutionen. Just nu pågår en diskussion i kommentarsfältet som handlar om just detta. Kan rekommendera alla att läsa lite där. Johan Franzon
Claes Eriksson
Hej Jacob Schönning! Jag för min del har på motsvarande sätt svårt att förstå hur du å ena sidan kan säga att apologetik är att resonera om tron, som jag efterfrågade, och att försvara tron. Det är inte samma sak. I vår tros relation till aktuell, etablerad vetenskap menar jag vidare att vi, för att inte skämma ut oss, måste inse att vi inte har möjlighet att revidera vetenskapen, det är vetenskapens egen uppgift. Vill vi ändå göra det måste vi gå in under vetenskapens arbetsmetoder och göra det faktiska arbetet. Vi måste alltså göra det på vetenskapens egna premisser. Det duger inte med filosofiska resonemang från början avsedda att misskreditera de vetenskapliga slutsatser som vi inte vill veta av, och som vi är otillräckligt insatta i. Det tillvägagångssättet saknar legitimitet och vittnar om lättja.
Claes Eriksson
Klockren kommentar, Thorsten Schütte. Känner f. ö. igen mig i den känsla du uttrycker.