Helt såld: vår nya religion

Sune Fahlgren

På söndag är det tacksägelsedagen i kyrkoåret. I många församlingar firas skördefest och man samlar in ”höstoffer”. Att göra så är en radikal andlig och politisk handling. I ett allt mer konsumtionsinriktat och ekonomiskt fixerat samhälle behöver tacksägelsedagens betydelse lyftas fram. Var och en som vågar sin gåva förvandlar både sig själv och världen.

De ekonomiska hjulen snurrar allt fortare och starkare, trots att vårt enda hem i kosmos har akuta förslitningsskador. Utbudssamhället fortsätter att växa, inte minst genom nya medier. Hela livet verkar i dag handla varor, pengar, konsumtion och ekonomiska relationer. Även i mellanmänskliga relationer är vi numera kalkylerande kunder och inte vänner som oegennyttigt hjälper varandra.

Ekonomism och konsumism har blivit vår tids världsreligion. Dess heliga skrifter är en tjock budget (regeringens senaste har 800 sidor). Predikan är rapporter om hur börsen går, och själavården bedrivs som ekonomisk rådgivning. Det högsta prästerskapet i denna religion är nationalekonomer som förkroppsligar tillväxt, fri marknad, nyttomaximering och en instrumentell syn på tillvaron.

De åttio rikaste personerna i denna religion har fördubblat sina inkomster under de senaste fem åren, medan en miljard människor lever på mindre än tio kronor om dagen. Men sådana skuggsidor i denna religion döljs effektivt eller förklaras bort.

Den rådande ekonomiska logiken begränsar också vårt synfält. Vi tror till exempel att slavhandel upphört, men i barnarbete, sexhandel och kontraktsslaveri för migrantarbetare runt om i världen betraktas miljontals människor fortfarande som ägodelar.

Till den ekonomiska logiken hör också tilltron till att vetenskap kan lösa klimatförändringarna och andra hot mot vår planet som konsumismen gett upphov till. Profeternas ord om att ”jorden är förbannad för människans skull” vill vi inte ta på allvar och vända om från vår girighet till en gåvokultur.

Även kyrkan betraktas av allt fler som en marknad som ska ”ge något”. I USA är detta kundbeteende väl utvecklat som ”Church-shopping”, vilket innebär att kristna byter församling när man tröttnat på pastorn eller när det finns en häftigare gudstjänstform någon annanstans. Kunden har ju alltid rätt. I Sverige har specialisttänkande kring ledarskap och anställda i kyrkan lett till en motsvarande utveckling, där många medlemmar är brukare och inte längre bärare av församlingen.

Finns det några alternativa berättelser som visar att världen kan fungera på något annat sätt än som marknad? Finns det verkligen inte någon annan logik än den ekonomiska som nu tagit över vårt samhälle och hotar dess förutsättningar?

Gåvogivande, tacksägelse och offerinsamling i kyrkan har uppstått ur en alternativ berättelse. Inneboende i sådana praktiker finns en logik som kan ge hopp i framtidens kriser, därför att den håller samman skapelse, Guds människoblivande (inkarnation) och ekonomi.

En människa kan endast ge vidare vad som har blivit henne givet. Gud är med Bibelns ord ”alla goda gåvors givare”.

Hela Jesushändelsen framställer Guds slösande kärlek: Gud är en fri gåva. I kyrkans nattvard tar frälsningens ekonomi gestalt:

– För dig utgiven! För dig utgjuten!

När aposteln Paulus skriver till de kristna i Korinth och vädjar om en insamling till de nödställda i Jerusalem, berättar han inledningsvis om kärleksrelationer, om gåvor och ojämförbart delande. Framställningen avslutas med påståendet:

– Så blir det jämlikt! (2 Kor 8:14b)

Vägen framåt är för kyrkan inte insamlingsgalor, lotterier eller andra metoder som innebär att den som ger ska få något. Vägen framåt är att hålla samman andliga och ekonomiska angelägenheter.

 

Sune Fahlgren
  • 3 Kommentarer

  • Lägg till ny kommentar
  • Bo Olsson

    Jag instämmer helt. Tack, Sune, för att du lyfter fram helhetssynen. Den 25/9 hade jag en insändare i Kristianstadsbladet som pekade åt samma håll. https://www.dropbox.com/s/twtyk2dwglixbnn/Debatt%20i%20KB%20sekulariseri...

  • Namn Bernt Wåhleman

    En utmärkt ledare som tar upp en av de viktigaste framtidsfrågorna. Den passar väl in i veckan före Tacksägelsedagen och påminner mig om det Harvey Cox skrev i boken "Dårarnas fest. Vi västerlänningar har förlorat förmågan till verklig glädje på grund av vår upptagenhet med det egna.

  • Thorsten Schütte

    Och den nya religionens helgon - det är väl de som har fått "plastnobelpriset" = pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.