Avtalen om eldupphör har avlöst varandra i landet, hittills totalt utan framgång. Istället tros det fem år långa kriget ha tagit livet av minst 300 000 människor och samtidigt utlöst en flyktingvåg vars like världen aldrig skådat, åtminstone inte efter andra världskriget. 

Men inte heller den här gången verkar förhoppningarna om en fred överdrivet stora. Detta trots att USA och Ryssland, genom sina hårdförhandlande utrikesministrar John Kerry och Sergej Lavrov, står som garanter för vapenvilan, som även välkomnats av både Turkiet, och regimen i Damaskus. 

Alla rebellgrupper är nämligen inte med på tåget, en del har till och med sagt nej. Inte ens  alla USA:s allierade tros gå med ett på eldupphör. 

Ett av problemen är förstås president Assad själv, vars brutala styre en gång utlöste upproret. Enligt uppgift har den fria syriska armen just uttryckt oro för att vapenstilleståndet skulle vara till fördel för den syriska regeringen och hjälpa en despot att sitta säkert. 

Just nu står dock bekämpandet av IS högst på agendan, och måste så göra. 

Efter tio dagars skakig vapenvila är det nämligen meningen att de nya samarbetsparterna USA och Ryssland ska inrätta en gemensam bas för att med flygattacker bekämpa terrororganisationerna IS och Jabhat Fatah al-Sham — tidigare al-Nusra-fronten.

Innan dess har förhoppningsvis den instängda och lidande befolkningen i de belägrade områdena nåtts av hjälpsändningar.

Annika Ahlefelt