Det är glädjande att fem folkhögskolerektorer liksom Curt Camnerin vill debattera Equmeniakyrkans ansvar för folkbildningen. Jag delar er uppfattning att integrationsarbetet är en helhet och att folkhögskolor tar ett stort ansvar för detta. Jag tackar även för inbjudan att besöka era skolor, men jag har full tillit att dessa är öppna mötesplatser och har heller aldrig påstått något annat.
Det som bekymrar mig är att ni så snabbt kommer i försvarsställning i stället för att beskriva era visioner inför framtiden. Sverige befinner sig i en extrem situation hösten 2015 med så många nyanlända flyktingar och under åren framöver kommer det krävas extraordinära åtgärder för att dessa människor skall börja integreras i det svenska samhället. Folkhögskolorna blir då oerhört viktiga och då måste vi få vända på varje sten utan att genast stämplas som fördomsfulla eller okunniga.
Att Sjöviks folkhögskola var med och startade upp en muslimsk folkhögskola är utmärkt, men är ni nöjda med en enda muslimsk folkhögskola? Och hur kan vi stödja framväxten av ännu en ortodox folkhögskola? Låt oss inte underskatta dessa gruppers behov av att stärkas i sin egen identitet genom egen folkbildningsverksamhet och på så vis få självförtroende att växa in i det svenska samhället.
Jag är väl medveten om att folkbildningsrådet fördelar resurserna utifrån de begränsningar statsbudgeten tillåter, men varje folkhögskola har frihet att prioritera olika typer av verksamhet. Min fråga är om inte allmän linje (med möjlighet att skaffa sig gymnasiekompetens) behöver utökas på många skolor de närmaste åren eftersom behoven kommer att vara enorma. Kan vi då fortsätta som tidigare med alla traditionella folkhögskolelinjer eftersom antalet deltagarveckor är begränsade?
Ni skriver att ni vill och planerar för mer och det gör mig nyfiken. Så förklara gärna.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR