Istället för att uppmuntra allmänhetens hjälp gör nu regeringen tvärtom. I en tid där allt engagemang behövs, försvårar regeringen enskildas givande till människor i nöd genom att ta bort den relativt lilla möjligheten till skattereduktion på gåvor.

 När gåvoskatteavdraget infördes för snart fyra år sedan, var det en efterlängtad reform som hade diskuterats i riksdagen sedan början av 50-talet. I dag är 73 organisationer godkända som gåvo-mottagare. Reformens resultat imponerar. Flera hundra miljoner extra har kommit fattiga, flyende och förföljda till del via hjälporganisationer.

Sverige var det näst sista landet i EU att införa gåvoskatteavdraget. Nu ska vi bli det första landet att avskaffa avdraget — och istället dra in de blygsamma 250 miljoner kronor som gåvoskatteavdraget kostar statskassan. Detta innebär en betydande förlust för de 73 organisationerna men framförallt för alla de behövande som gåvorna i dag kommer till del.

Riksdagens utredningstjänst har på vårt uppdrag gjort en gjort en undersökning bland de 15 största ideella organisationerna för att ta reda på betydelsen av avdragsgilla gåvor. Unicef och Frälsningsarmén fick 2014 in 4,1 respektive 4,6 miljoner extra tack vare avdraget för gåvor. En rad andra organisationer fick in miljonbelopp extra tack vare avdraget och hela den ideella sektorn varnar för att ta bort avdraget.

Hur ska då regeringen kompensera detta bortfall?

Rapporten från riksdagens utredningstjänst visar att det är vi svenskar som sticker ut med vårt snålt tilltagna avdrag om max 1 500 kronor per år, räknat på maxbelopp om 6000. I Norge har maxbeloppet i år höjts från motsvarande 13 000 svenska kronor till 20 500  och i Danmark har maxbeloppet höjts till motsvarande nivå.

 Dessutom är reglerna kring vilka verksamheter som har rätt till gåvoskattavdraget alldeles för snäva. Reglerna bör breddas för att tillåta avdrag för gåvor till ett bredare samhällsarbete än vad som är tillåtet i dag.

När det gäller svenska före- tags möjlighet att ta socialt ansvar och bidra till allmännyttigt samhällsengagemang, visar rapporten dessutom att Sverige ligger ännu mer på efterkälken. Dra av för konferenser, firmafester eller segelbåtar som skickas runt jorden går utmärkt. Däremot inte om man istället vill hjälpa hemlösa flyktingar eller bidra till demokrati- och biståndsarbete.

Regeringen Lövfen säger sig vilja stärka den ideella sektorn. Av alla skattehöjningar i den kommande budgeten framstår därför skattehöjningen på gåvor till hjälporganisationer som den allra märkligaste. Faktum är att ingen annan socialdemokratisk regering inom EU har minskat eller tagit bort avdrag för gåvor. Tvärt om har socialdemokratiska regeringar höjt nivåerna.

 Att i dessa tider avskaffa den lilla uppmuntran som gåvoavdraget är — trots att Frivilligsverige vädjar om motsatsen — är inte bara okänsligt utan också ett svek.