Som kongregationalistiskt samfund så finns Equmeniakyrkans mänskliga och materiella tillgångar främst i de enskilda församlingarna. Men genom medlemskap i Equmeniakyrkan så delar församlingarna också ett gemensamt ansvar för mission och tjänst i Sverige och i andra länder. Vi ser det som naturligt att de enskilda församlingarna betraktar sina tillgångar som en integrerad del av samfundets.
I en tid av urbanisering och sekularisering så har församlingar, särskilt i glesbygden, upplösts och missionshus sålts. I normalstadgarna för församlingar så framgår att vid upplösning så skall tillgångarna tillfalla samfundet, vilket borde vara naturligt för en församling som delar samfundets gemenskap.
Vi ser nu att upplösning av församlingar även tycks drabba storstaden. Vi har följt debatten i massmedia om försäljning av tre kyrkor i Stockholms innerstad, nu senast S:t Paulskyrkan. Vi är naturligtvis bekymrade över att kyrkor som bars av folkväckelsen nu förloras till privata intressenter, men vi är än mer bekymrade över att samfundsledningen inte tydligare värnar om det som borde ses som samfundets tillgångar.
Som företrädare för Immanuelskyrkans fastighetsbolag Probitas, har vi med församlingsstyrelsens medgivande, lämnat ett bud på S:t Pauls-
kyrkan. Immanuelskyrkans församling har inte för avsikt att bedriva verksamhet där, men från Probitas sida ville vi medverka till att kyrkan skulle kunna stanna inom ”familjen” för framtiden och, om möjligt, utnyttjas för kyrklig och/eller diakonal verksamhet. Vår avsikt var att hyra ut till aktörer inom den kyrkliga sfären. Vi har också noterat att det finns engagemang bland medlemmar inom samfundet för nya satsningar i kyrkan.
För Probitas är det naturligtvis viktigt att inte betala ett pris som skulle bli en ekonomisk belastning för Immanuelskyrkans församling. Efter teknisk besiktning och upprättande av kalkyler har vi lagt ett bud i paritet med de av säljaren gjorda värderingarna. Vi har förstått av mäklaren att jämfört med andra intressenters bud så är vårt inte intressant. Nu hoppas vi att de budgivare som kommer ifråga är sådana som vill använda kyrkan för kristen verksamhet. Den säljande församlingen tycks angelägen om erhålla en stor köpeskilling för att därefter anslå medel för de ändamål man själv väljer istället för att ställa medlen till samfundets förfogande. Samfundsledaren konstaterar i Sändaren att församlingen gör det i sin fulla rätt.
Vad blir det av ”projektet” Equmeniakyrkan om varken medlemsförsamlingar eller kyrkoledning utgår från att vi har samlat resurser för att gemensamt satsa på vår nya kyrka för framtiden?
Sven Mannervik
ordförande Probitas
Samuel Borg
VD Probitas
LÄGG TILL NY KOMMENTAR