Vi sitter och planerar söndagens gudstjänst i vår basgrupp i Halmstad. Vi följer kyrkoåret och använder oss av Dagboken med kyrkoalmanacka. Den har varit min ständiga följeslagare i många år och i Immanuelskyrkan i Halmstad köper församlingen in ett antal exemplar till basgruppernas arbete med gudstjänsterna. Vi gläds åt att använda oss av förslagen till blommor på nattvardsbordet och självklart det viktigaste: texter, tema, inspiration och psalmförslag. Men psalmförslagen, här får vi ingen hjälp förutom de 325 första psalmerna, här finns bara Svenska Psalmboksförslag och senare utgåvor av nya psalmer och psalmförslag inom Svenska Kyrkan.

Det är väl inte så konstigt kan en del tycka. Men för ett antal år sedan samarbetade Svenska Missionskyrkan i högre grad i detta projekt. Det fanns medarbetare från båda kyrkorna. Jag vet inte hur stor Equmeniakyrkans ägarandel i Verbum är, det kanske är så att vi inte längre finns med som ägare till Verbum AB. Då förklarar det saken. Men jag tycker att det är synd. Det är trist av flera skäl, ett av dem är ekumeniken, ett annat är inflytande i Verbum om vi är ägare och det finns säkert ännu fler skäl.

I årets Dagboken medverkar Lasse Svensson med något som kallas ”Hänt i Equmeniakyrkan 2014 –2015” så någon koppling finns ju. Men det är ganska magert och gör att man kan vara rädd inför kommande utgivning att ”vi” försvinner helt, särskilt som temat är Luther och reformationen med studiematerial med Sensus. Det kunde ju ha varit ett alldeles strålande tillfälle till ökad ekumenik och fler infallsvinklar på reformationen om Equmeniakyrkan tagit aktiv del i utarbetandet.

Jag skulle vilja uppmana Equmeniakyrkans ledning att göra något åt bristen på samarbete i Dagboken. Den är ett fantastiskt verktyg för alla oss som arbetar med gudstjänster, såväl för lekmän som för anställda. Jag vet att Sändaren ger ut psalmförslag, och det är bra och en stor hjälp, men varför nöja oss med det? Det arbetet är ju inte förgäves utan skulle kunna ingå i Dagboken.

I dag är det Verbum och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation som formellt ser ut att vara ansvariga. Redaktören Göran Lomaeus har ett kommunikationsbolag och han har enbart anlitat anställda inom Svenska Kyrkan och personer med anknytning till Svenska Kyrkan. Det kan ju vara så att man ser det som en produkt som enbart vänder sig till Svenska Kyrkan, men varför inte arbeta för att Equmeniakyrkan skulle kunna finnas med?