Skildringarna i Nya testamentet av den tidiga kyrkan lyfter fram en mångfald av ledarskap för gudstjänstliv, församlingsutveckling, mission och diakonal verksamhet. Med nutida begrepp var karaktären på dessa ledare alltifrån idésprutor till förvaltare, alltifrån institutionsbyggare till mentorer. 

Finns denna dynamik i kyrkan i dag? Efterfrågas den? Skapas betingelser för sådan bred kompetens? De vanligaste beteckningar som används om ordinerade uppdrag och andra ledartjänster i exempelvis Equmeniakyrkan är pastor, diakon, evangelist, kyrkoledare, samordnare, handläggare, chef, koordinator, kommunikatör, etcetera. Med tanke på att Equmeniakyrkan och andra kyrkor vill bedriva pionjärarbete, plantera nya församlingar och söker nya uttryck för kyrka, är det nödvändigt att efterfråga, utbilda och våga ge rum för innovatörer och entreprenörer i alla dessa olika uppdrag och tjänster – de som drömmer, vågar och gör. 

Behovet av ledare med idérik, nytänkande och drivande kompetens ökar nu när kommunerna inbjuder kyrkorna i Sverige till samarbete kring välfärd. Många församlingar utmanas också av flyktingströmmen, tiggare och klimathoten, och de vill mer aktivt delta i byggandet av ett gott, civilt samhället. Socialt företagande, friskolor och friskvårdsanläggningar börjar bli en allt vanligare kyrklig verksamhet. Utan entreprenörskap skulle detta inte förverkligas.

I sig är detta inget nytt. Equmeniakyrkans bildarsamfund har en historia som myllrar av människor som agerat som entreprenörer. Burna av ett gott ledarskap har de etablerat och drivit skolor, bokförlag och hotell. De har byggt upp sociala institutioner, sjukhus, sommargårdar, fritidsgårdar, boenden för äldre och kyrkobyggnader – både i Sverige och ute i världen. Sedan kom en period när kyrkor och församlingar mest lade ner sådan offentlig verksamhet och sålde dess byggnader – ofta med argumentet att man skulle ägna sig åt ”kärnverksamhet”. I praktiken betydde det i många fall en mer inåtvänd profil och mindre samhällsengagemang och framtidsorientering.

Av flera anledningar har ett nytänkande entreprenörskap hamnat i skuggan i kyrkan, kanske till och med motverkats. En orsak är vår tids marknadsekonomi och drömmen om ekonomiskt oberoende som har gett sådant ledarskap en besk bismak av vinstintressen och något individfokuserat. Dessa stereotyper passar definitivt inte i kyrkan. Men kompetensen hos eldsjälar och drivande ledare kan tas till vara för andra syften än att ge vinst, oberoende och framgång. 

Allt ledarskap i kyrkan är relationellt. Även de idérika och alla som är duktiga på att få igång förändringsprocesser är djupt beroende av andra. I kontrast till marknadsekonomi och andra liberala projekt handlar allt kyrkligt ledarskap – och kanske i synnerhet entreprenörskap – om att en dynamisk gåvokultur ska utvecklas mellan människor, där det är ”saligare att ge än att få” (Apg 20:35). 

I kyrkan och andra idéburna organisationer saknas det oftast inte drömmar och angelägna målsättningar. Bristvaran brukar vara resurser – pengar, kompetens och frivilliga ledare. Därför går sådana organisationer tillbaka utan ett innovativt entreprenörskap.

Entreprenör är ett franskt begrepp för en person som ”utför något”. På medeltiden var det en titel på befälhavare. Numera har entreprenör en allmän betydelse av att ”kunna identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara på dem”. Att begreppet blivit populärt beror på den österrikisk-amerikanske ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) som lanserade teorin om att de radikalaste förändringarna uppstår ur ett entreprenöriellt ledarskap som kan skapa ”kreativ förstörelse”. 

I praktiken innebär hans teori att önskade förändringar oundvikligen innebär risker och att de kräver tålamod. Annars är viljan till förändring inte på riktigt. Kanske är risktagandet en orsak till att entreprenörskap hålls tillbaka i kyrkorna. I en osäker värld frestas vi att sträva efter kontroll, minimera risker och tona ner krav, vilket föder mer byråkrati och passivitet.

Entreprenörskap utgör minsann ett viktigt kunskapsområde. Forskning om innovationer och förändringsarbete pågår inom olika vetenskaper. Sedan 2009 arbetar Skolverket med entreprenörskap i skolan för att intressera en ny generation att bli nytänkande företagare. Gör kyrkorna något motsvarande för att skapa kunskap och goda betingelser för entreprenörskap i sina olika verksamheter? 

För Guds rike behövs det fler ledare som vill och kan drömma, våga och göra.