Jämförelsen är olycklig och nedlåtande. Men inte bara bildspråket, utan även resonemanget brister. Olofsgård skapar en motsättning mellan att avhjälpa akut nöd och arbeta med systemfel. Det är möjligt att göra båda. Fråga de församlingar som ställer ut husvagnar för övernattning och ger pengar till Rumänien.

Dessutom finns här en övertro på systemlösningar. Problemet med fattigdom står inte inför en snar lösning. Den som vill arbeta för en lösning kan verka på många nivåer: påverka politiskt, ge till organisationer och stödja enskilda familjer. Även de som tigger.