Att försöka begränsa det myckna pratet om Jesus är inte att förminska Jesus betydelse. Snarare tror jag att den varning för ett ensidigt Jesusspråk som Svante Zettergren ger oss (Sändaren 21/2018) är ett försök att fördjupa och bredda Kristusbilden. Jesus som Kristus och Guds inkarnation visar att Gud finns i världen, i människans historia, i den kosmiska och biologiska evolutionen både som en skapande och lidande närvaro.
Det är förkunnelsens och liturgins uppgift att gestalta detta. Den franska prästen och naturvetenskapsmannen Teilhard de Chardin (1881 – 1955) har presenterat en kristusbild som har betytt oerhört mycket för sökande människor i hela världen, och för mig. Han såg kosmos utveckling som en process fram till livets uppkomst på jorden, därefter uppkomsten av medvetandet och för det tredje uppkomsten av hela världens likhet med Kristus. Naturens evolution som han var djupt involverad i fick, när han såg världen i kristusperspektivet, en ny fascinerande gestalt. Kristus ”finns före allting och allting hålls samman i honom” står det i Kolosserbrevet. Hur ska världen få insikt i detta evangelium? Genom ett mångsidigt teologiskt språk översatt till ett världsligt språk.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR