Kommunerna och regionerna är nyckelspelare i Sveriges klimatarbete. Genom närheten till medborgarna, den långa erfarenheten av fysisk planering och energistyrning samt som stora arbetsgivare blir kommunerna betydelsefulla klimataktörer i resan mot de uppsatta målen. För Klimatkommunernas medlemmar är hållbarhet en självklar hörnsten i strävan att skapa ett attraktivt samhälle för kommuninvånarna. På lokal nivå är den politiska samsynen i klimatfrågan en avgörande framgångsfaktor, och vi uppmanar riksdagspartierna att på samma sätt söka blocköverskridande överenskommelser för en tydlig och långsiktig klimatpolitik.

Det finns ett enormt engagemang på lokal och regional nivå. Om regeringen har modet att peka ut en tydlig riktning och ge gynnsamma förutsättningar kan kommuner och regioner uträtta stordåd för klimatet, exempelvis genom att satsa på biogasanläggningar, infrastruktur för förnybara drivmedel eller egen produktion av förnybar el.

Klimatinvesteringsstödet på 125 miljoner år 2015 och 600 miljoner kommande år är bra, men det behövs mer insatser i form av ekonomiska styrmedel som ”gör det lätt att göra rätt”, för privatpersoner, företag och offentlig sektor.

Det kan exempelvis handla om att införa en differentierad försäljningsskatt för nya bilar som tydligt styr konsumenterna till de mest klimatsmarta fordonen, att göra det möjligt för arbetsgivare att subventionera cykel och kollektivtrafikresor till och från arbetet, att utforma skatteregler för mikroproduktion av förnybar energi så att de inte sätter käppar i hjulet för kommuner och landsting, och att skärpa kraven på byggnaders energiprestanda vid nybyggnation, alternativt ta bort de nyligen införda hinder som finns för kommunerna att ställa tuffare krav.

Klimatkommunerna vill i den kommande budgeten se bevis på att regeringen menar allvar.

Tydliga och långsiktiga spelregler är något som ständigt lyfts som en nyckelfaktor för ett framgångsrikt klimat-arbete. Det är enormt viktigt att myndigheter och politiska partier inte bromsar genom att ge motstridiga signaler.

Att Trafikverket planerar för ökad bilism och därmed ökade utsläpp och att SJ drar in tåg vilket leder till ökat flygresande, är bra exempel på hur statens egna myndigheter och bolag direkt motverkar 2030-målet.

Även skattehöjning på biodrivmedel är en dålig signal när vi strävar mot fossilbränslefri fordonstrafik. Den här sortens oklarheter tvingar kommuner, regioner och näringsliv att trycka på pausknappen — något vi inte har tid med.

För att fler ska våga investera i åtgärder som leder mot de uppsatta målen behövs en karta som visar vilken väg vi ska ta dit. Krysset är redan utsatt och kommuner och regioner har påbörjat vandringen mot målet.

Vi förväntar oss att regeringen ser kommuner och regioner som viktiga partners i arbetet för ett hållbart samhälle och ger oss de verktyg vi behöver. I budgeten vill vi se: tydliga och långsiktiga spelregler, ett regelverk som tillåter kommuner och regioner att agera kraftfullt, ekonomiskt stöd att genomföra klimatinvesteringar som bidrar till att Sverige klarar klimatmålen.