Att vara angelägen kyrka

Kyrka och församlingsengagemang intresserar inte svensken. Frikyrkan har låg trovärdighet. Gemensam framtid börjar sin verksamhet i uppförsbacke.

Gemensam framtid inleder sin verksamhet med att fråga om kyrkan är relevant.  Det är rätt och djärvt att vända sig utåt och försöka se vilka människors förväntningar är. Men det är en prövning för självförtroendet.
Analysföretaget Kairos Futures undersökning åt Gemensam framtid om svenskars uppfattningar om kyrkor och deras trovärdighet ska hanteras försiktigt.  Det är alltid svårt med intervjuundersökningar, särskilt som det blir så smärtsamt uppenbart här att kyrka och församlingsengagemang inte intresserar svensken i gemen. Något enkelt tillväxthopp eller några belägg för den omtalade återsakraliseringen av Sverige ger inte Kairos.
Att över 90 procent av de tillfrågade tror att kyrkorna kan vara relevanta, säger mest att de inte är det i dag.  4 av 10 tror inte att det finns någonting alls som kyrkorna kan göra för deras egna liv.  Gudstjänster och hjälp att ta till sig det kristna budskapet skulle bara intressera ca 15 procent.
Föga överraskande anser de intervjuade att kyrkan ska hjälpa ekonomiskt utsatta, stödja och bedriva själavård i kris, hålla gudstjänster och ha barn- och ungdomsarbete.  Internationell solidaritet och flyktingengagemang får anmärkningsvärt nog inte lika höga sociala poäng.  Bibelstudier och  musik hamnar ännu lägre. Att kyrkan ska delta mer i den politiska debatten vill bara 10 procent.
Att vara kristen och kyrka är att i Jesu efterföljd vara till för den andre. För den skull kan en kyrka inte välja väg enbart utifrån vad folk ser som trovärdigt. De svarandes prioriteringar återspeglar i viss mån en tidsanda av bristande internationellt och politiskt ansvarstagande som kyrkan inte borde få anamma.  
Allra minst angelägen som organisation är frikyrkan.  Bara 6 procent av de tillfrågade anser att "frikyrkor i allmänhet " tillhör de mest trovärdiga krafterna i samhället.  Föga tröst finns i att förtroendet för organisationer över lag är lågt.  Svenska kyrkan med 36 procent tillhör faktiskt de mer trovärdiga.
Vad ska då Gemensam framtid göra i ett så dystert utgångsläge?  Det finns mycket i undersökningen där människors förväntan och den nya kyrkans självbild trots allt möts.  Men låt oss inse att också en angelägen kyrka kommer att vara en minoritet..
 Det är något tragiskt med det frikyrkliga. Under årtionden kämpade GF-samfunden för att värna om begreppet frikyrka mot föreställningar om "frireligiösa". Frikyrkan var något fint som byggde på personlig bekännelse och respekt för vars och ens sanning, stod fri från statsmakten och för demokratiska beslutsformer och samhällsansvar.
Den "frikyrka" som saknar svenskarnas förtroende är med all sannolikhet något annat. Gemensam framtid har förlorat "frikyrkan" till andra rörelser och en förödande mediebild. Våra grundläggande värden är viktiga att återfinna och utveckla. Men det är knappast meningsfullt att söka återvinna "frikyrkan". Det blir svårt nog att över huvud taget bli kända som kyrka och  för vad vi tror och vill. Gemensam framtid är inte ens ett namn utan bara en riktning.
   

 

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Benny Fhager
Knytby med flera har gjort en oerhörd skada.. Underlivsfrågor och syndakataloger fullständigt fördärvliga i bilden av frikyrkan. Därtill kristna högern i USA med avlöpare hit. Börja om gör nytt. Värre kan det knappast bli och GF borde kunna stå för en annan bild av frikyrkan.
Mats Ahlgren
Förtroende får man, det är inget som skapas av vackra dokument. Idag finns det inte mycket förtroende kvar, sägs det, men jag undrar hur det sett ut om frågorna ställts runt en församlings arbete, runt de konkreta insatser som görs och där begreppet frikyrka eller även kyrka spelar mindre roll. Nog finns det många lokala aktiviteter som röner större förtroende än vad som nu presenterats. Jag representerade en gång vår SMU-förening, trots min ålder, i ett kommunalt sammanhang och det förtroendekapital som fanns bland politiker och andra föreningsrepresentanter var överväldigande. Jag blev helt överraskad, men förstod snart att det var så att det som såtts i unga år satt kvar eller att man fått positiva signaler från egna eller andras barn. Lärdom? Jag tror att det är viktigt hur varje person möter andra, hur församlingar möter sitt närområde, det är där förtroende skapas. Om detta sedan spiller över på den centrala, opersonliga, funktionen är det bra, men den kan i sig inte skapa förtroendet om det inte finns lokala kontakter. Så det som kallas kyrkan måste brytas ner i sina beståndsdelar och där ska förtroendet återskapas. Enligt dagens mätning kan det ju bara bli bättre!
bs
De debatter som nu pågår om frikyrkan verkar handla om olika delar och spänna över ett stort område, alltifrån teologiska till organisatoriska. Det är bra då jag anser att det finns mycket som behöver diskuteras och förändras. Två saker jag direkt tänker på är: 1. Attityden till andra, förlorat förtroende och förlorad tillit. Sluta se ner på ”vanligt folk” genom att tycka och leva ut som att ”ni” alltid är liiiiite bättre och närmare Gud och "sitter inne" med de rätta svaren på alla livets frågor. Gud är så mycket större. 2. Lägg ner föreningslivet. Kanske behövs en organisationsstruktur för att hålla samman verksamheten, men alla dessa kommittéer….? Min erfarenhet är den att det finns en kultur av att man förväntas ställa upp på fritiden med att städa, baka och fixa i kyrkan etc. Jag vill inte det och framförallt vill jag inte värderas utifrån vad jag bidrar med på dessa områden. Dessutom tar det mycket tid från livet med familjen som väl egentligen frikyrkan värnar? Numera har jag min tillhörighet i Svenska kyrkan där jag upplever att både gemenskapen och respekten för Gud och människor är av ett annat slag, nämligen djupare och mer kärleksfull.