Återbegravningar av mänskliga kvarlevor på svenska museer diskuteras ingående i en rapport från Statens historiska museer som släpps i dag.
Det finns mänskliga kvarlevor från tiotusentals individer i samlingarna hos minst 66 svenska museer. Det visar en enkätundersökning som gjorts av Statens historiska museer. Frågan om att lämna tillbaka samt att återbegrava dem får stort utrymme och undersökningen visar att 21 av de 240 svarande museerna har återlämnat kvarlevor för återbegravning. Femton museer ser det som ett möjligt alternativ att återbegravning kan ske i en kyrka eller annan religiös byggnad
Minst elva museum har mänskliga kvarlevor av samer i sina samlingar. Sedan 2007 har Sametinget drivit på för att få tillbaka kvarlevor men inte mycket har hänt. Men i mars i år tog Västerbottens museum emot ben som arkeologer funnit under 1950-talet i Lycksele. Församlingen där planerar nu en återbegravning tillsammans med samiska företrädare.
Det var inte förrän på 1980-talet som diskussionen om återbegravningar startade. Anledningen var att tidigare arkeologer främst sysslat med utgrävningar av äldre lämningar, från 1960-talet blev det allt vanligare att arkeologer undersökte medeltida lämningar som kristna begravningsplatser.
Svenska kyrkan ville efter utgrävningarna få tillbaka kvarlevorna för att återbegrava dem och det startade en etisk debatt om hur människoben från tidigare undersökningar skulle behandlas.
Bakom rapporten står Statens historiska museer samt Arkeologiska uppdragsverksamheten. I fjol fick museerna i uppdrag av regeringen att ta fram en kunskapsöversikt om mänskliga kvarlevor vid offentliga museer.
ELISABET SANDBERG
LÄGG TILL NY KOMMENTAR