Kritik mot orimliga frågor till konvertiter

”Kan du berätta om innehållet i Romarbrevet? Hur ser kristendomen på äktenskapet? Vad är skillnaden på den protestantiska och ortodoxa kyrkan?” Det är frågor som enligt SVT Nyheter ställs under Migrationsverkets intervjuer.

Några av alla de asylsökande Linda Alexandersson mött har fått liknande frågor. När en 17-årig flicka nyligen intervjuades av Migrationsverket ombads hon svara på frågan om varför hon övergav islam när Paulus uppmanar kvinnor att täcka sina huvuden. Var inte Bibelns kvinnosyn lika vidrig som islams?

– Svårast för dem är nog ändå att redogöra för bibelns syn på begrepp som äktenskap och skärselden. Om Migrationsverket har entydiga svar så vet de mer än oss, eftersom kyrkan inte har en samsyn i dessa frågor.

Björn Cedersjö, direktor i Sveriges kristna råd, reagerar på uppgifterna i SVT:s program. De frågor som redovisas följer inte de riktlinjer som Migrationsverket har gett i sin vägledning för hur utredningen ska göras.

– SKR mötte Migrationsverket 2011 efter signaler att utredningarna inte var rättssäkra. Det ledde till att myndigheten gjorde vissa ändringar i sina rättsliga ställningstaganden där man bland annat betonade att sakfrågor inte ska vara det dominerande när bedömningar görs om skyddsbehov, säger han. 

Björn Cedersjö tror att dessa riktlinjer inte alltid följs som de borde, även SKR får sådana signaler. Han menar dock att en lista lik den som SVT presenterat ger en orättvis bild eftersom den domineras av märkliga frågor. Han ser också ett fortsatt behov av att utbilda Migrationsverkets personal.  

Helene Hedebris, stabjurist i Migrationsverket, säger att eftersom myndigheten anställt ett stort antal medarbetare så är det många som inte genomgått SKR:s utbildningar och man har heller inte hunnit göra en kvalitetsuppföljning av dem som gått den.

– Det har helt enkelt inte funnits tid till detta. Men vi poängterar i våra ställningstaganden att intervjuerna med asylsökande måste individualiseras. Den sökande ska ha en viss kunskap, men inte ställas inför obegripliga frågor. Vårt arbete är att avgöra vilket skyddsbehov en människa har, inte om någon är kristen eller inte.  

Helene Hedebris ställer sig helt främmande inför de frågeställningar som SVT presenterat. 

   – De är absolut inte utvecklade av Migrationsverket, säger hon. 

Enligt den kritik som framförs i SVT:s program testar Migrationsverket kunskapen om kristendomen, inte tron.  Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, försvarar dock kunskapsfrågorna.

– Faktafrågor kan ibland vara relevanta, och ibland inte alls relevanta. Det är viktigt att de utgör en del av den sammanvägda bedömningen, säger han.

Eva Kunda Neidek är regional flyktingsamordnare i Equmenia-kyrkan. Hennes erfarenhet är att det uppstår problem när den asylsökandes upplevelse av tro ska möta Migrationsverkets krav på att kunna förklara tro.

– Flera av de asylsökande har gjort andliga upplevelser och kanske mött Jesus i en dröm. För en handläggare som inte har någon egen erfarenhet av kyrka eller tro blir detta svårt att förhålla sig till. De berättelser jag hör ligger ganska nära de som skildras i SVT:s program.