John Bjurenstedt är diakon i Majornakyrkan i Göteborg sedan i våras. Han är färdigutbildad och har hälsats välkommen i Equmeniakyrkan, men är inte ordinerad. Det första året i tjänst är även för honom ett vägledningsår. Men John har svårt att förstå varför han ska behöva vänta ett år på ordinationen.
John Bjurenstedt har en beteendevetenskaplig utbildning och har bland annat arbetat med ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Innan han kom till Göteborg för en del år sedan visste han knappt vad en diakon var för något. Men så kom han i kontakt med diakonen i Betlehemskyrkan i Göteborg som berättade om sitt yrke.
– Då tänkte jag att det är nog det här jag velat bli i hela mitt liv. Att få finnas till för människor under ganska fria ramar. Som kommunalt anställd har man alltid lagar och regler att förhålla sig till. Som diakon har man ytterligare en dimension i arbetet – den existentiella hälsan. Där har kyrkan något att bidra med i form av att ge hopp och mening i livet.
Den första tjänsten efter avslutad diakonutbildning vid Bromma folkhögskola blev Majornakyrkan där hans fokus är unga familjer och ungdomar, grupper som saknas i församlingen i dag. Tanken är att John ska starta verksamheter som lockar målgruppen.
–Jag känner en viss frustration över att det tar tid, men jag har gott stöd i Margareta Björn som är min företrädare som diakon och dessutom min mentor. Med henne kan jag prata om allt från människor jag stöter på till vissa svåra situationer som kan uppstå.
Att ha en mentor är obligatoriskt under vägledningsåret, liksom att ha en personlig handledare. Som handledare har John har valt en psykoterapeut i Svenska kyrkan som han känner förtroende för.
– I de individuella samtalen med handledaren kan jag prata om min arbetssituation, till exempel om hur man gör för att inte ställa för höga krav på sig själv och för att jobba rimligt mycket.
Både pastorer och diakoner som utbildas i Equmeniakyrkans regi går ut i ett vägledningsår efter färdiga studier i väntan på ordination. För diakonernas del har inte vägledningsåret någon större betydelse förutom att man har rätt till personlig handledning och mentorskap, menar John.
– Som diakon har du inte vigselrätt och inte heller tystnadsplikt, varken under vägledningsåret eller efter ordination. Vi avger istället ett tystnadslöfte om att inte röja sådant vi möter i själavårdande samtal och som rör människors personliga förhållanden. När det gäller anmälningsplikt om missförhållanden som exempelvis rör barn så gäller även den både före och efter ordination.
John tycker att det hade känts mer logiskt att diakonerna hade ordinerats direkt efter avslutade studier. Nu blir det smått förvirrande att först arbeta ett år i en församling och sedan tas emot som ordinerad diakon, menar han.
– Jag tycker inte att jag har fått någon bra förklaring till varför vi ska omfattas av vägledningsåret. Handledning och mentorskap skulle vi ändå kunna få under det första året i tjänst.
För att bli diakon i Equmeniakyrkan krävs en grundläggande socialt eller pedagogiskt inriktad utbildning eller en utbildning inom något vårdyrke, och en diakonal påbyggnadsutbildning vid Bromma folkhögskola. Många som blir diakoner, inklusive John Bjurenstedt, har en flerårig högskoleutbildning. På frågan om han känner sig väl utrustad för yrket efter två års deltidsstudier tvekar han:
– Det mesta jag har med mig in i yrket är erfarenheter från andra utbildningar och tidigare jobb. Equmeniakyrkans diakoniutbildning är under omdaning, vilket är bra. Jag tycker inte vi blev riktigt utmanade och hade gärna sett en högre nivå på utbildningen, säger han.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR